Koh Lanta

Från Koh Chang tog vi oss med färja över till fastlandet. Sedan begav vi oss av mot Trat's flygplats. Det var en exotisk liten flygplats. Överallt var det "öppna" byggnader utan väggar. Flygplatsen ägs av Bangkok Airways och det är endast de som trafikerar den här flygplatsen. Flyget till Bangkok tog knappt en timme.

Incheckningsdisken och bagagevagnarna

Personalen ger sig iväg mot planet.

Vi fick också åka ut till planet i dessa "cirkusvagnar"

Vi väntade på Bangkoks flygplats i två timmar innan vi flög vidare söderut mot Krabi. När vi landade i Krabi fick vi inga väskor. De kom på ett annat bagageband avsett för "internationella flighter" men vi flög ju inrikes och väntade vid ett annat bagageband. När vi kom ut spöregnade det. På flyget fick vi ingen mat utan det blev ett panikinköp av korv med bröd på flygplatsen innan vi körde vidare med minibussen mot Koh Lanta. Bussresan gick bra och vi kom fram till hotellet "Royal Lanta" vid niotiden på kvällen.

Tuk-Tuk  har vi inte sett några vare sig på Koh Samet eller Koh Chang så det var vi tvungna att åka första kvällen.

På Koh  Chang verkar det ha vimlat av bakterier. Halva familjen Grahnlöf fick uppsöka läkare med diverse åkommor. På läkarstationen satt det ytterligare gäster från Koh Chang Kacha. Men än så länge hade familjen Berg klarat sig men ingen semester utan ett läkarbesök för oss....

Första dagen på Koh Lanta hade Anders ont i örat. Han kollade med receptionen och fem minuter senare körde hotellets chaufför iväg honom till läkare. Återkom senare med fyra mediciner och en diagnos som lyder "infektion i hörselgången". Medan Anders var hos läkaren intog vi andra badstranden. Det var jättehöga vågor så det gick inte att ha Emma i havet. Men Albin stortrivdes med sin magbräda.

Det började bli dags för lunch så jag och tjejerna gick upp mot rummet. Anders var kvar och försökte få med sig surfaren Albin upp. Plötsligt börjar Albin skrika ute i vattnet. Han fortsätter skrika medan han kommer upp. Personalen på restaurangen bredvid vårt hotell kommer rusande med vinägerdunkar. Albin hade blivit bränd av en brännmanet. En av våra stora farhågor då en11-årig svensk tjej för tre år sedan dog på Koh Lanta efter att ha blivit bränd av den värsta sorten.

Personalen på restaurangen hällde vinäger över benet och baddade med lime. De sa till oss att söka läkare om Albin skulle börja må illa. Vi hade dock ingen lust att invänta något utan Anders & Albin åkte till läkaren. Fam Bergs andra besök inom några timmar. Läkaren kollade blodtryck mm och Albin fick mediciner. Från foten upp till några centimeter över knäet var det fullt av röda märken. Smärtan i benet försvann sedan under dagen men vi var rätt skärrade över det som hänt. På kvällen inköptes hela baddräkter till både Albin & Elin.

Emma och Elin "slåss" om att sitta bakom tuk-tuk chauffören.

Emma smaskar vattenmelon shake.

Thailändsk fondue på vår favoritrestaurang "Sawasdee"

Albin & Elin bygger ett bo till en eremitkräfta

"havsbadsoutfiten" som numera gäller

Restaurangbesök med Emma brukar inte vara vår favoritsysselsättning men sedan några dagar tillbaka har hon hittat en favoriträtt "nudelsoppa med kyckling". Den måste ätas med pinnar. Personalen kommer hjälpsamt fram med gaffel när de inser att det är hon som ska ha den men då förstörs hela poängen.

Vädret på Koh Lanta är betydligt mer instabilt än på Koh Samet & Koh Chang. I alla fall den här tiden på året. När vi var här i februari fick vi inte en regndroppe på fyra veckor men nu är det minst en skur per dag. Oftast tillsammans med åska. Ingen större fara om den kommer framåt eftermiddagen men någon dag har det varit dags redan vid lunch. Lite osäkert att dra ut på båtuflykt då men i onsdags så chansade vi och hyrde en "longtailbåt" för att ge oss ut på fisketur.

Vid halvniotiden på morgonen blev vi hämtade och körda till en liten by på den andra sidan av Koh Lanta. Där väntade en longtail båt med förare samt fiskeutrustning. Vårt önskemål var fiske samt lite snorkling. Efter att ha kört genom mangroveträsk kom vi ut på öppet vatten. Vår förare "Dan" hade med sig bläckfisk som bete. Vi satt igång och fiska och första nappet för dagen fick Anders & Emma - en orm!!!

Fiskegänget är koncentrerade.

Anders & Emma fick första nappet för dagen - en orm som vi inte visste eller ej heller ville veta namnet på...

Första fisken för dagen fångade Elin - en Red snapper.

Albin fick också fisk, den här gick att äta men Dan visste inte namnet.

Efter två stopp för att fiska fick vi lunch på en ö som heter Koh Bu Bu. Där badade vi samt snorklade.

 På vägen tillbaka blev det ännu ett stopp för fiske. Där fångades ytterligare några fiskar. Vi fick två st Red Snapper, balloon-fish, monkfish, två st Cooper samt två fiskar utan namn. Alla fick fisk så lyckan var total. Emma satt dock och väntade på en Baracuda men någon sådan nappade aldrig.  

Till slut fick Dan säga till att vi var tvungna att åka för vi skulle åka buss med några andra tillbaka till hotellet och de hade redan åkt från ön. Ett sista stopp skulle vi göra för att se och mata vilda apor som fanns i mangroveträsket. Matningen blev en kortvarig historia. Vi hann knappt slänga över någon frukt förrän vi hade två apor på båten. När den största apan var på väg att hoppa i satte Dan igång motorn och drog iväg för den ville han inte ha ombord. De två aporna hoppade så småningom av.

Utflykten blev verkligen lyckad och vi klarade oss från både regn- och åskoväder. 

Veckan här på Royal Lanta har annars varit ganska lugn. På Royal Lanta är det sig inte alls likt jämfört när vi var här i februari. Det kanske är 20% av antalet turister som brukar vara här. När vi ätit frukost vid 09.30 är inte en enda solstol tagen. Nästan så att det blir lite ödsligt. De senaste dagarna har det dock kommit fler gäster så nu har vi sällskap vid våra solstolar. 

Det har inte blivit så mycket snorkling som vi tänkt. Anders fick "dykförbud" efter läkarbesöket och havsbadet har kommit av sig lite efter "manetattacken" men några bad per dag har det blivit men ännu fler i poolen... En positiv sak med poolen är att Emma lärt sig simma. Hon vägrar att ha armkuddar. Hon simmar runt poolen och tar tag i kanten emellanåt. Det längsta hon simmat i sträck är fem meter! 

Nu är vi på väg ut för att äta middag. Imorgon flyger vi upp till Bangkok och sedan vidare hem till Sverige natt mot söndag. 

Kram på er alla därhemma så syns vi snart!