Koh Lanta

Från Koh Chang tog vi oss med färja över till fastlandet. Sedan begav vi oss av mot Trat's flygplats. Det var en exotisk liten flygplats. Överallt var det "öppna" byggnader utan väggar. Flygplatsen ägs av Bangkok Airways och det är endast de som trafikerar den här flygplatsen. Flyget till Bangkok tog knappt en timme.

Incheckningsdisken och bagagevagnarna

Personalen ger sig iväg mot planet.

Vi fick också åka ut till planet i dessa "cirkusvagnar"

Vi väntade på Bangkoks flygplats i två timmar innan vi flög vidare söderut mot Krabi. När vi landade i Krabi fick vi inga väskor. De kom på ett annat bagageband avsett för "internationella flighter" men vi flög ju inrikes och väntade vid ett annat bagageband. När vi kom ut spöregnade det. På flyget fick vi ingen mat utan det blev ett panikinköp av korv med bröd på flygplatsen innan vi körde vidare med minibussen mot Koh Lanta. Bussresan gick bra och vi kom fram till hotellet "Royal Lanta" vid niotiden på kvällen.

Tuk-Tuk  har vi inte sett några vare sig på Koh Samet eller Koh Chang så det var vi tvungna att åka första kvällen.

På Koh  Chang verkar det ha vimlat av bakterier. Halva familjen Grahnlöf fick uppsöka läkare med diverse åkommor. På läkarstationen satt det ytterligare gäster från Koh Chang Kacha. Men än så länge hade familjen Berg klarat sig men ingen semester utan ett läkarbesök för oss....

Första dagen på Koh Lanta hade Anders ont i örat. Han kollade med receptionen och fem minuter senare körde hotellets chaufför iväg honom till läkare. Återkom senare med fyra mediciner och en diagnos som lyder "infektion i hörselgången". Medan Anders var hos läkaren intog vi andra badstranden. Det var jättehöga vågor så det gick inte att ha Emma i havet. Men Albin stortrivdes med sin magbräda.

Det började bli dags för lunch så jag och tjejerna gick upp mot rummet. Anders var kvar och försökte få med sig surfaren Albin upp. Plötsligt börjar Albin skrika ute i vattnet. Han fortsätter skrika medan han kommer upp. Personalen på restaurangen bredvid vårt hotell kommer rusande med vinägerdunkar. Albin hade blivit bränd av en brännmanet. En av våra stora farhågor då en11-årig svensk tjej för tre år sedan dog på Koh Lanta efter att ha blivit bränd av den värsta sorten.

Personalen på restaurangen hällde vinäger över benet och baddade med lime. De sa till oss att söka läkare om Albin skulle börja må illa. Vi hade dock ingen lust att invänta något utan Anders & Albin åkte till läkaren. Fam Bergs andra besök inom några timmar. Läkaren kollade blodtryck mm och Albin fick mediciner. Från foten upp till några centimeter över knäet var det fullt av röda märken. Smärtan i benet försvann sedan under dagen men vi var rätt skärrade över det som hänt. På kvällen inköptes hela baddräkter till både Albin & Elin.

Emma och Elin "slåss" om att sitta bakom tuk-tuk chauffören.

Emma smaskar vattenmelon shake.

Thailändsk fondue på vår favoritrestaurang "Sawasdee"

Albin & Elin bygger ett bo till en eremitkräfta

"havsbadsoutfiten" som numera gäller

Restaurangbesök med Emma brukar inte vara vår favoritsysselsättning men sedan några dagar tillbaka har hon hittat en favoriträtt "nudelsoppa med kyckling". Den måste ätas med pinnar. Personalen kommer hjälpsamt fram med gaffel när de inser att det är hon som ska ha den men då förstörs hela poängen.

Vädret på Koh Lanta är betydligt mer instabilt än på Koh Samet & Koh Chang. I alla fall den här tiden på året. När vi var här i februari fick vi inte en regndroppe på fyra veckor men nu är det minst en skur per dag. Oftast tillsammans med åska. Ingen större fara om den kommer framåt eftermiddagen men någon dag har det varit dags redan vid lunch. Lite osäkert att dra ut på båtuflykt då men i onsdags så chansade vi och hyrde en "longtailbåt" för att ge oss ut på fisketur.

Vid halvniotiden på morgonen blev vi hämtade och körda till en liten by på den andra sidan av Koh Lanta. Där väntade en longtail båt med förare samt fiskeutrustning. Vårt önskemål var fiske samt lite snorkling. Efter att ha kört genom mangroveträsk kom vi ut på öppet vatten. Vår förare "Dan" hade med sig bläckfisk som bete. Vi satt igång och fiska och första nappet för dagen fick Anders & Emma - en orm!!!

Fiskegänget är koncentrerade.

Anders & Emma fick första nappet för dagen - en orm som vi inte visste eller ej heller ville veta namnet på...

Första fisken för dagen fångade Elin - en Red snapper.

Albin fick också fisk, den här gick att äta men Dan visste inte namnet.

Efter två stopp för att fiska fick vi lunch på en ö som heter Koh Bu Bu. Där badade vi samt snorklade.

 På vägen tillbaka blev det ännu ett stopp för fiske. Där fångades ytterligare några fiskar. Vi fick två st Red Snapper, balloon-fish, monkfish, två st Cooper samt två fiskar utan namn. Alla fick fisk så lyckan var total. Emma satt dock och väntade på en Baracuda men någon sådan nappade aldrig.  

Till slut fick Dan säga till att vi var tvungna att åka för vi skulle åka buss med några andra tillbaka till hotellet och de hade redan åkt från ön. Ett sista stopp skulle vi göra för att se och mata vilda apor som fanns i mangroveträsket. Matningen blev en kortvarig historia. Vi hann knappt slänga över någon frukt förrän vi hade två apor på båten. När den största apan var på väg att hoppa i satte Dan igång motorn och drog iväg för den ville han inte ha ombord. De två aporna hoppade så småningom av.

Utflykten blev verkligen lyckad och vi klarade oss från både regn- och åskoväder. 

Veckan här på Royal Lanta har annars varit ganska lugn. På Royal Lanta är det sig inte alls likt jämfört när vi var här i februari. Det kanske är 20% av antalet turister som brukar vara här. När vi ätit frukost vid 09.30 är inte en enda solstol tagen. Nästan så att det blir lite ödsligt. De senaste dagarna har det dock kommit fler gäster så nu har vi sällskap vid våra solstolar. 

Det har inte blivit så mycket snorkling som vi tänkt. Anders fick "dykförbud" efter läkarbesöket och havsbadet har kommit av sig lite efter "manetattacken" men några bad per dag har det blivit men ännu fler i poolen... En positiv sak med poolen är att Emma lärt sig simma. Hon vägrar att ha armkuddar. Hon simmar runt poolen och tar tag i kanten emellanåt. Det längsta hon simmat i sträck är fem meter! 

Nu är vi på väg ut för att äta middag. Imorgon flyger vi upp till Bangkok och sedan vidare hem till Sverige natt mot söndag. 

Kram på er alla därhemma så syns vi snart! 

Loy Krathong

 I torsdags den 10 november inföll den thailändska högtiden "Loy Krathong". Den infaller första fullmånen i den tolfte månaden enligt thailändsk räknesätt. Det ska vara under den perioden som vattenståndet är som högst...Firandet går bl a till på så sätt att man skickar ut "blombåtar" i vattnet och spelar speciell musik där orden Loy Krathong hela tiden upprepas.

Vi firade dock inte under dagen utan då höll vi oss vid poolen och i havet. Jag har tidigare trott att det är en skröna att man kan få grönt hår av att bada för mycket i klor. Kan härmed meddela att det är sant, både Elin och Emma har numera gröna slingor i sitt hår.

Mormor myser i havet med Emma & Alx

Albin & polarna diskuterar reglerna för dagens omgång av burken.

 

Emma bättrar på sin gröna hårfärg

 I poolen finns en poolbar där vi hängde en hel del. Sista gemensamma kvällen tog vi en drink där och tittade på solnedgången. På Koh Chang har vi bott på "solnedgångskustsidan" men inte lyckats att se en enda ordentlig solnedgång. Det har kommit moln emellan. Men nu lyckades vi faktiskt.

Innan vi gick till Loy Krathong festen hade vi förfest på vår altan.

Emma läser för Tuva.

.

 Vi hade bokat bord på hotellets egen Loy Krathong fest. Där serverades en BBQ buffet. Underhållning utlovades och diverse annat. Maten smakade väldigt bra.

Här wokar kocken ihop vår mat.

Dessa "blombåtar" fanns utställda som dekoration under kvällen.

Vid halvniotiden var det dags att tända ljusen och släppa iväg blombåtarna ut i havet. Emma är redo.

Servitören hjälper sin favoritgäst.

Redo att gå ut i havet och skicka iväg blommorna.

Den inledande underhållningen var inget vidare. Det var en dansgrupp som framförde diverse danser. De var varken samspelta eller i takt.  En liten publik bestående av Albin, Alx & Emma hade de i alla fall.

En programpunkt var "lucky draw". Ett antal presentkort skulle lottas ut. Albin fick äran att dra andra lotten och drog då vårt rumsnummer. Priset bestod av fem kulor glass. Eftersom vi skulle resa dagen efter blev det en omedelbar beställning.

 Efter hand blev dansarna bli något bättre och vi kom fram till att det nog var en ny grupp som uppträdde. När de hade gjort sista numret kom det några spontana applåder. Därefter uppmanades vi flera gånger av presentatören att det numera var ok att ta kort. Jag gick fram som pliktskyldigast men barnen ville jättegärna posera med artisterna. När jag kom närmre insåg jag att det var fler killar än tjejer i gruppen.

 Sista showen för kvällen var en eldshow som faktiskt var suveränt bra. Den stora stjärnan i gruppen visade sig vara bartendern i poolbaren. Det blev ett bra avslut på vår sista gemensamma kväll på semestern.

På fredag fm var det dags för familjen Berg att lämna Koh Chang och den superlyckade familjeresan. Innan vi åkte blev det avsked i hotellets reception med många kramar och en och annan tår. Nu far vi vidare till Koh Lanta, mor & far drar till Kambodja och Grahnlöf åker så småningom hemåt.

Elefantridning på elefantön

 Ön som vi numera befinner oss på heter alltså Koh Chang vilket betyder Elefantön. Koh = ö och Chang = elefant. Vi provade på elefantridning även förra gången när vi var i Thailand men den här gången tog vi en längre tur och i den här turen skulle det ingå att bada med elefanterna. Vi hade våra illusioner om ett riktigt bad men tänkte samtidigt att det kan lika gärna vara att vi går över en mer eller mindre torrlagd flod. Fast det skulle visa sig att våra förväntningar mer än väl infriades.

Vi blev hämtade på hotellet och kördes i minibuss några kilometer söderut på ön. När vi väl kom dit gick allt väldigt snabbt. På fem minuter var vi iväg på sammanlagt fem elefantekipage.

Turen gick genom regnskogen och ut på några öppna ytor och sedan in i skogen igen. Det tog sin tid då alla fem elefanterna skulle uträtta sina ärenden vid olika tillfällen.



Den här mysiga spindeln passerade vi på vägen.

 Enligt guideböckerna finns det massor av djur på Koh Chang, bl a ett antal farliga ormar som kobra, skallerorm och svart mamba. Vi spanade lite försiktigt men såg inga. De enda djur vi såg var några spindlar, fjärilar och fåglar.

Efter en dryg timmes elefantritt frågade våra guider om vi alla ville simma med elefanterna och det ville vi. Vi fortsatte en bit till och stannade sedan till vid ett vattendrag. Medan "elefantguiderna" monterade bort korgarna vi suttit i började vi förstå att vi nog verkligen skulle få simma med elefanterna.

Första ekipaget ut var Anders & Albin, därefter Karin ensam på en elefant och sedan Daniel & Alx. Jag försökte att hinna ta några kort men hann knappt ta några innan de ropade med bestämd röst på mig. Vår guide var tveksam till att Emma skulle klara detta men hon nickade ja mycket bestämt varje gång han frågade. Vi utrustade Emma med flytväst sedan gav även vårt ekipage sig ner mot vattnet (Anna, Elin & Emma).

Mor & Far höll sig på land med Tuva samt diverse kameror. Därefter startade showen....

 Tyvärr finns inte dessa 10 minuter på film, skulle vara väldigt kul att uppleva de igen för som vi skrattade åt varandra och med viss skräck åt situationen. Anders & Albins elefant dök mest hela tiden och sprutade vatten oavbrutet. Den elefanten vi satt på var också mycket under vatten och vred sig så att vi var på väg av flera gånger. Vi fick försöka simma med armarna och spänna fast benen så hårt vi kunde. Jag skulle samtidigt försöka hålla fast i Emma för man kände en viss oro över vad som kunde hända om vi skulle åka av elefanten. Vid det sista dyket var jag på väg av men lyckades få tag i elefantens öra och hålla mig kvar.

Självklart så var ju elefanterna tvungna att uträtta sina behov under denna badstund. Alx och Daniels elefant inledde att uträtta behov nr 2 ganska omedelbart. Runt om i vattnet guppade det sedan stora bruna bollar. Innan resan köpte jag en ny bikini på Salmingaffären på Arlanda. Den har jag hittills inte velat slita på i saltvatten eller klor. Men den här dagen hade jag tagit på mig den. Kändes väl som om en flod fylld av elefantbajs var ett mindre lyckat användningsområde för den bikinin...

Efter detta bad återvände vi till elefantstallet där vi matade elefanterna, köpte elefantsmycken, foton och lite annat vi lättlurade turister går på.

Elin skriver resedagbok, elefantturen fick en hel sida.

 Vi börjar att vänja oss vid detta stora hotell. Barnen stortrivs fortfarande i poolen. Vi har dock med viss övertalning fått med oss de till havet en gång per dag. Solsängar har vi varje dag tack vare mamma. Tydligen är det kö till handduksutlämningen kl 08. Därefter springer folk och reserverar sina stolar. Nu är ju inte vi vakna så tidigt men det skulle vara kul att se detta spektakel någon dag.

Igår kväll var det faktiskt klanen Berg/Gydemo/Grahnlöf som ställde till en liten scen på en restaurang. Längs stranden finns det massor av restauranger. Vi har hittills avverkat några av de. En av restaurangerna heter "Lobster & Steak". Den har vi spanat in när vi passerat tidigare kvällar. Igår kväll var det dags att äta där då vi skulle slå till på att äta hummer. Vi kollade innan vi satte oss om de hade hummer och det fick vi svar att de hade. Servitören visade t o m i menyn vilka olika storlekar på hummer som fanns.

Vi satte oss sedan och började beställa. Några av oss ville ha hummer med den lägsta vikten 250 g. Då fick vi till svar att den fanns inte. Vi ändrade oss och tog då 350 g, till följd högre pris så klart men det kändes ändå ok. Till barnen förutom Albin beställde vi annan mat. 

Efter 20 minuter kommer de tillbaka och meddelar att det endast finns en 350 g hummer, resten väger 500-550 g. Det var ju rätt stor skillnad. Vi försökte då att få samma pris men de vägrade. Samtidigt kom barnens kycklingvingar in men när de inte gjorde något med priset sa vi att i så fall ska vi inte ha något alls utan vi vill ha notan för drickan. Inte ens då insåg de läget att kanske göra något på hummerpriset.

Vi skickade ut kycklingvingarna, betalade drycknotan och gick. I stället gick vi till en restaurang vi tidigare ätit på. Där åt vi smaskiga tigerräkor, barnen lekte med personalens barn och vi fick en mycket trevlig kväll. Det blev dock lite sent men så blir det när man ska avverka två restauranger per kväll.

 Idag kände vi för att lämna poolområdet och åka på en utflykt. Vi åkte taxi ner till Bang Bao, ett litet fiskeläge längst söderut på ön. Det var ungefär 2 mil att åka.

I Bang Bao går det ut en 400 m lång pir i havet. Vi inledde med en förmiddagsfika på en bar ute på piren. Vi drack iced cappuchino/moccahino och barnen drack orange shake och läsk.  

Emma smaskar på en paraplydrink

Elin dricker orangeshake

Längst ute på piren fanns en fyr som vi så klart var tvunga att gå upp i.

Bad vid stranden innan vi tog taxin tillbaka.

Piren i Bang Bao

Emma nöjd över sin glass och sitt nyinköpta Barcelona-set.

Det började att åska medan vi var på stranden som låg en bra bit bort från taxistationen. Anders gick därför iväg för att hämta taxin och komma för att hämta oss andra. Under tiden tog vi en glass på en avslappnat ställe vid stranden.

Elin slappar på hippiestället.